Föreställ dig att du ser någon som du älskar gråter men du kan inte göra något åt det och du får denna smärtan i hela bröstet. Så känner jag mig just nu. Jag känner ingeting. Jag känner mig helt tom. Borta. Jag kom nog tillbaka till verkligheten. Allt jag känner är smärta, inget annat. När man ser en av sina favorit personer gråta men man kan inte göra något är hemskt. Om jag kunde så skulle jag springa upp till personen och krama om den och berätta hur fantastisk människa personen är. Men nu när jag inte kan det känner jag mig helt förstörd, tom bara rent utav ingenting.